Ett problem som många företag tampas med i den cirkulära omställningen är de bi- och restprodukter som blir över vid tillverkning av olika varor. Restprodukter som ofta inte haft något vidare syfte för företaget än att slängas. Men det som inte behövs hos ett företag kan vara till nytta för någon annan, och på Händelö Eco-Industrial Park pågår just ett sådant samarbete mellan sex aktörer. På industriparken kan de olika företagen ta tillvara på varandras restprodukter och använda dem i nya produktionskedjor. Ett samarbete likt det här främjar ett mer cirkulärt användande av resurser och minskar samtidigt de enskilda företagens resursslöseri.
Händelö Eco-Industrial Park (HEIP) är ett över tjugo år långt samarbete mellan flera aktörer. Bland dessa ingår huvudaktörerna E.ON, Lantmännen Agroetanol, Linköpings Universitet, Nodra, Norrköpings hamn och Norrköpings kommun. Men även andra aktörer såsom bönder runtom HEIP och skogsindustrin bidrar med viktiga råvaror som hjälper verksamheten på HEIP att gå runt. Tillsammans har huvudaktörerna etablerat sig strax utanför Norrköping och samverkar genom att dela med sig av sina restprodukter till varandra.
Hela produktionskedjan på HEIP börjar med Nodra, ett kommunalt bolag som ansvarar för bland annat avfallshantering och återvinning i Norrköping. Från Nodra skickas avfall och andra produkter som hämtats in från hushållen i kommunen, men som inte kan materialåtervinnas, till E.ON. De använder i sin tur Nodras restprodukter i sina kraftvärmeverk för att producera fjärrvärme och el till sina kunder. Förutom Nodras avfall tar E.ON även in restprodukter från skogsindustrin i form av träflis, grenar och toppar från avverkningar. Detta blir sedan el- och fjärrvärme som går tillbaka till staden. E.ONs i särklass största kund är grannen Lantmännen Agroetanol som får processånga som de använder till att driva flera processer i sin produktion av etanol och djurfoder. Processångan, som är för varm för att skickas ut direkt i fjärrvärmenätet används istället för att driva flera processer på Lantmännen Agroetanol. Den använda men fortfarande varma processångan, även kallat returkondensat, kan sedan nyttjas av E.ON eftersom ångan nu hunnit svalna av till den grad att kunna användas i fjärrvärmeproduktionen.
Hos Lantmännen Agroetanols produceras både etanol och djurfoder från de spannmål och andra restprodukter som hämtas in från bönder och livsmedelsindustrin. En av de biprodukter som uppstår under framställningen är koldioxid. Men istället för att koldioxiden släpps ut i luften fångas majoriteten av den in och skickas sedan till Norlic, som är en del av Linde Gas, där den används i deras produktion av kolsyra. Detta bidrar dels till minskade koldioxidutsläpp från Lantmännen Agroetanol, men bidrar också till att den svenska marknaden förses med en kolsyra som bygger på grönt kol istället för kolsyra baserad på fossil energi, som ofta är fallet om kolsyran kommer från utlandet.
För att logistiken ska gå ihop med de stora mängder varor som ska till och från HEIP är Norrköpings Hamn med sin djuphamn även en central del i industriparken. Med en djuphamn intill HEIP så kommer råvaror in till företagen och färdiga produkter exporteras ut på ett effektivt sätt.
Tillsammans skapar företagen på HEIP ett cirkulärt flöde av material och produkter som inte skulle varit möjlig på samma nivå om varje företag agerat för sig själv. Eller som industriparken säger; världsledande symbios mellan industri och stad inom biobaserad och cirkulär ekonomi.
Bilder hämtade från HEIP.se
Många företag tampas med problemet av restprodukter som blir kvar efter produktionen. Inom till exempel skogsindustrin och sågverk kan det vara allt ifrån delar av en råvara, såsom bark eller returträ som inte har någon vidare funktion i produktionen, eller i form av rester som blivit utblandade i andra material i form av slam. Restprodukterna, som kan användas till mycket mer än att bara slängas, är något företaget Econova tar till vara på.
Econova, vars affärsmodell bygger på cirkulärt tänkande, arbetar med att återvinna och återanvända olika former av restprodukter från företag för att sedan skapa något nytt av dem. Genom att återvinna restprodukter till nya produkter reducerar företaget mängden material som annars skulle hamnat på deponi. Företaget tar in alltifrån bark, returträ och trädgårdskompost, till slam, sand och kaffebönor och skapar en mängd olika nya produkter såsom jord, biobränsle, täckbark med mera. Ett av Econovas mål är att skapa fler cirkulära flöden av resurser och därmed bryta linjära flöden.
En av de produkter som Econova tillverkar är jord på olika restprodukter, där bark är en av de råvaror som används i produktionen. Men förutom att vara en del av jordtillverkningen har barken flera olika ändamål. Hos företaget sorteras barken efter storlek och kvalitet, där en del av barken används som täckbark till trädgårdar, en del till att tillverka biobränsle, och till sist används den resterande barkmullen som blir över från sorteringen till att blandas ner i jord. Däremot innehåller jorden inte bara barkmull. Econova tar även vara på trädgårdskompost som lämnas på återvinningar, sand som blir över från tillverkning av vindkraftverk och till viss del även kaffebönor som blivit utsorterade ur kaffeproduktionen till sin jord.
Istället för att företag deponerar sitt avfall kan de istället låta Econova ta hand om dem mot en avgift. Econova kan då använda restprodukterna i sin produktion av nya produkter. Detta minskar dels det avfall som annars skulle skapas i linjära system, men bidrar också till cirkulära flöden av råvaror. Econova är därför det hållbarare alternativet för företagen när det gäller hur de blir av med sitt avfall, både ekonomiskt som miljömässigt.
Trädbaserade material såsom papper och kartong är ett av våra vanligaste förpackningsmaterial, och används till att paketera en mängd olika varutyper såsom livsmedelsförpackningar och hushållsartiklar. Dessa kartongförpackningar används ofta bara en gång innan de slängs. Detta skulle skapa ett enormt svinn av förpackningsmaterial om det inte vore för möjligheten till återvinning. En av de aktörer som jobbar för att sluta cirkeln för olika kartongförpackningar och öka återvinningen är Fiskeby, ett företag som ligger i utkanten av Norrköping intill Motala ström.
Fiskeby är en av Europas äldsta tillverkare av papper. Men deras resa till att bli inriktade på återvinning av returfiber startade redan 1953, med en ny kartongmaskin stod färdig. Idag tillverkar företaget förpackningskartong av 100% återvunnet material, som lämpar till att paketera alltifrån olika former av livsmedel, till verktyg och hushållsartiklar. I dagsläget är ca 50% av de kartongförpackningar som du kan hitta i matbutiker producerade med kartong från Fiskeby.
Den cirkulära lösningen som Fiskeby arbetar efter består av två huvudprocesser, att återvinna kartong och att tillverka nya produkter av det återvunna materialet. Under ett år kan Fiskeby ta in och återvinna 180 000 ton kartong. Återvinningen av returfibrer bidrar även till att stora skogsområden sparas in, som istället kan användas till andra ändamål än kartongtillverkning. Vid tillverkning av returfiberkartong går det dessutom åt 40% mindre energi jämfört med tillverkning av färskfiberkartong.
Förutom vanliga kartongförpackningar kan även knepigare förpackningar såsom dryckesförpackningar och andra plastbelagda förpackningar återvinnas hos Fiskeby, vilket Fiskeby i dagsläget är ensamma om att kunna i Skandinavien då de har maskiner som har möjlighet att separera plasten från kartongen. Kartongen blir sedan till ny förpackningskartong och plasten energiåtervinns tillsammans med returträflis och verksamhetsavfall. Med energiåtervinning menas att materialet förbränns för att ge el och värme, som sedan används i Fiskebys återvinningsprocess och produktion av ny kartong. På det här sättet försöker Fiskeby även sluta cirkeln för deras biprodukter och restmaterial. Även processavloppsvattnet, som är en restprodukt från kartongåtervinning och tillverkning av ny kartong, får ett nytt liv i form av den klimatneutrala biogas som bildas när vattnet renas i Fiskebys biogasanläggning.
I framtiden planerar Fiskeby även att ta fram en ny återvinningslinje där även plasten (och aluminiumet) från de plastbelagda förpackningarna ska kunna återvinnas och användas till nya ändamål, istället för att gå till energiåtervinningen. Detta eftersom återvinning av material i de flesta fall har större miljömässiga fördelar än energiåtervinning.
© Copyright Länsstyrelsen Östergötland 2024
Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.