Verktygslåda

Products-as-a-Service (PaaS) är  en cirkulär affärsmodell där företag tillhandahåller produkter i form av en tjänst. I stället för att sälja en produkt till en kund kan ditt företag till exempel hyra ut den som en del av en allt-i-ett lösning. Rapporten “Product as a Service in the circular economy: the nine critical challanges and how to fix them” (Produkt som en tjänst i den cirkulära ekonomin: De nio kritiska utmaningarna och hur man löser dem) bidrar med både kunskap och verktyg till ett företags omställning till PaaS. Verktyget är indelat i två delar. Den första delen ger dig en bred förståelse av PaaS med fokus på de ekonomiska fördelarna affärsmodellen ger, samt ger dig en inblick i de nio största utmaningarna du kan komma att stöta på. Den andra delen av verktyget fokuserar på implementering och ger dig vägledning i flera steg för att ta reda på om ditt företag är lämpat att byta till affärsmodellen “produkt som en tjänst” och hur du gör det i praktiken.  

Rapporten har tagits fram av Stena Circular Consulting och Cradlenet. 

För de företag som vill samarbeta lokalt med andra för att uppnå ett mer cirkulärt företagande tillsammans finns den svenska plattformen för industriell och urban symbios. Ett lokalt samarbete kan se ut på många sätt beroende på hur era verksamheter ser ut. Till exempel kan ett cirkulärt företagande uppnås genom att använda varandras restprodukter eller genom att dela infrastruktur. På hemsidan kan du hitta inspiration, goda exempel och verktyg som kan ge ditt företag en introduktion till ett cirkulärt företagande genom samarbete.

Plattformen är framtagen under ledning av Murat Mirata vid Linköpings univesitet.

Återtillverkning är en industriell process där begagnade produkter återställs eller förbereds för att användas igen, och ibland på ett annat sätt. När en teknisk produkt, såsom maskiner, utrustning, fordon, elektronik, hushållsapparater, fritidsverktyg och annat återtillverkas förlängs dess livslängd. Företag som funderar på att börja med återtillverkning i sin verksamhet kan använda sig av verktyget Remometer för att bedöma sitt företags beredskap/mognad. Dessutom kan du läsa mer om de fördelar, både ekonomiska som miljömässiga, som skapas genom återtillverkning.

Remometerverktyget består av fyra steg:

• Steg 1: Definiera produktens lämplighet för återtillverkning.
• Steg 2: Mäta tillverkarens Readiness Level (RRL) med hjälp av en RRL Matrix.
• Steg 3: Uppskatta de socioekonomiska och miljömässiga fördelarna med återtillverkning.
• Steg 4: Utveckla en handlingsplan för att genomföra återtillverkning.

Verktyget utvecklades av Jelena Kurilova-Palisaitiene forskare vid Linköpings universitet år 2020.

Use2Use Design Toolkit består av fem olika verktyg som inspirerar och stödjer designen av produkter som är lätta att cirkulera från ett användningsområde till ett annat, och från en användare till en annan. Fokus ligger på att förstå behoven och kraven hos individer och konsumenter, och att designa produkten för att uppfylla dessa behov och krav. Därför är det här verktyget mest relevant för business-to-customer (B2C), customer-to-customer (C2C) och peer-to-peer, dvs. delning, lösningar.  

Use2Use Design Toolkit har utvecklats av Anneli Selvefors och Oskar Rexfelt vid Chalmers tekniska högskola. 

Hemsidan Circular Hub har en vertygslåda som till största del består av verktyg som används inom utvecklingsprocesser men som är anpassade till den cirkulära kontexten. Dessa innefattar bland annat Circular SWOT, Circular Zoom-out, Circular Customer Journey och Circular Process Exploration. Verktygen på hemsidan tillhör fem olika kategorier: Strategi, Affärsmodell, Produktutveckling, Kundförståelse och Cirkulära idéer, där alla delar också är försedda med utskrivbara mallar.  

I motsats till andra verktygslådor försöker circular hub inte organisera verktygen i en övergripande process, och det är upp till användaren själv att bestämma vilket verktyg som är relevant att använda och när. Eftersom verktygen som finns på Circular Hub bygger på kända utvecklingsverktyg är processen att hitta och använda verktyg inte alltför komplicerad. 

Circular Hub strävar efter att öka kunskapen om cirkulär ekonomi och att stödja en cirkulär affärsutveckling för företag som erbjuder textiler, mode, inredning och möbler med särskild vikt på små och medelstora företag verksamma inom Västsverige.  

Circular Hub drivs i samverkan mellan Science Park Borås och IDC West Sweden i Skövde och finansieras bland annat av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Västra Götalandsregionen. 

Livcykelkostnadsanalys (Life Cycle Costing, LCC) är en sammanställning av samtliga kostnader (och ibland även intäkter) för en produkt eller tjänst under dess livslängd. LCC kan uppfattas som LCAs motsvarande ekonomiskt verktyg. I många fall kan det också vara det, men LCC kan även användas för att sammanställa de kostnader som belastar den enskilda verksamheten, och inte alla kostnader som uppstår i hela livscykeln. En sådan här begränsad LCC kan till exempel stötta jämförelsen mellan två alternativ vid inköp eller upphandling. Inköpskostnaden står ibland bara för en liten del av de totala kostnaderna som uppkommer under livscykeln och tar inte hänsyn till exempelvis underhåll och drift, och därför kan jämförelsen av de totala kostnaderna med LCC vara lämpligt. Kontakta avdelningen för industriell miljöteknik på LiU för att lära dig mer.

Livscykelanalys (Life Cycle Assessment, LCA) är en metod för att beräkna miljöpåverkan under en produkts eller en tjänsts hela livscykel, det vill säga från vaggan till graven, eller för en cirkulär ekonomi: från vaggan till vaggan. Verktyget LCA kan användas för att hitta var den största miljöpåverkan kopplat till en specifik produkt eller funktion ligger, men kan också användas för att jämföra produkter med samma funktion.
Att kartlägga miljöeffekterna för en produkt eller tjänst kan vara komplext, och det finns få gratis mjukvaror som kan hjälpa till, därför behövs det oftast experthjälp. Hjälpen kan antingen fås via olika konsulter, men i vissa fall kan man också få hjälp av studenter om det finns behov av praktiska exempel av LCA i undervisningen. Kontakta avdelningen för Industriell miljöteknik på LiU för att lära dig mer.

Linköpings Universitet, och mer specifikt avdelningen för Industriell miljöteknik, har varit med och tagit fram den här webbplatsen, och finns till som samverkansparter för verksamheter i Östergötland kring cirkulära och miljömässiga frågor. Detta inkluderar både stödsystem, företag och offentliga verksamheter inom Östergötland. Kontaktuppgifter hittas här.

Det finns ett antal nätverk som fokuserar på cirkulär ekonomi som din verksamhet kan ansluta sig till. Dessa kan vara specifika såsom Östergötland Bygger KlimatNeutralt men kan också vara branschöverskridande och aktiva i hela Sverige såsom Cradlenet. 

Slutligen har en kompetensbank bestående av konsulter, som inriktar sig på cirkulär omställning, skapats av näringslivs- och medlemsorganisationen för cirkulär ekonomi, CirEko.

Ett av de kanske enklaste sättet för att bidra till en cirkulär ekonomi är genom att köpa in cirkulära produkter och tjänster, det kan handla om rekonditionerad IT utrustning, begagnade möbler, att upphandla reparation eller liknande. Man kan även välja att använda återvunna material i sin verksamhet eller tillverkning.  Oftast är det lätt att resonera fram till ett inköp av cirkulära produkter, men det finns även vissa verktyg som kan stödja inköp eller upphandling av mer komplexa produkter och tjänster. Verktygen som kan användas för detta är ofta riktade mot större företag eller offentliga verksamheter.  
I listan nedan kan du hitta en introduktion till bra verktyg som främjar cirkulära inköp och upphandlingar. Om du inte hittar det du söker i listan kan du också söka efter liknande verktyg som passar just din verksamhet på nätet då nya verktyg utvecklas kontinuerligt inom det här området. 

• Produkter med vissa miljömärkningar visar att de är producerade på ett sätt som tar hänsyn till bland annat cirkularitet. Ett exempel på detta är Svanenmärkningen. 
• Ett antal verktyg som stödjer inköp och upphandling av möbelhantering och cirkulär inredning finns på websidan cirkulära möbelflöden.  
  Verktyg som istället riktar sig mot offentliga verksamheter finns på Västra Götalandsregionens sida.  
  Utöver de här verktygen finns det även ett enkelt test, CiSAT, som bedömer vilken potential en möbel har inom den cirkulära ekonomin. 
• Hos upphandlingsmyndigheten finns det två verktyg de tagit fram som stöttar omställningen till en cirkulär ekonomi.  

Hemsidan “den cirkulära designguiden” erbjuder en samling verktyg till ditt företags cirkulära arbete som kan grupperas in i fyra olika kategorier: Förstå (Understand), Definiera (Define), Skapa (Make) och Frigöra (Release). Det finns även verktyg som riktar in sig på digitala produkter eller tjänster samt digitalisering av olika processer. I det första steget används Understand verktygen för att utbilda användaren inom att förstå cirkularitet. Steg två innefattar Define verktygen vilka fokuserar på att identifiera både utmaningar och möjligheter samt hur du tar de första stegen mot att utforma cirkulära idéer. Make verktygen tar sedan idéerna till nästa nivå genom att hjälpa dig att konkretisera dem. Slutligen används Release verktygen för att utforma aktiviteter som kan behövas för att marknadsföra och förankra de nya idéerna inom organisationen. 

Den cirkulära designguiden har utvecklats gemensamt av Ellen MacArthur Foundation och IDEO, ett privat konsultbolag. 

Det här verktyget riktar sig till befintliga företag med redan existerande produkter och tjänster. Genom att besvara ett antal frågor kopplat till dessa produkter och tjänster kan du sedan få inspiration till innovationer och åtgärder som du kan göra för att dina produkter och tjänster ska bli mer cirkulära. 

Förutom inspirationen som fås genom att svara på frågorna får du också möjlighet att ta del av ett spindeldiagram där de prioriterande områdena som kan gynna dina produkters och tjänsters cirkulära prestation mest presenteras. Du kan även använda verktyget för att jämföra dina produkter och tjänster mot olika konkurrenters produkter och tjänster. 

Verktyget är en del av Hållbarhetsguiden, och är utvecklat av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign.  

Nordic Circular Economy Playbook är en handbok som skapades med nordiska tillverkningsföretag i åtanke. Mer specifikt är handboken riktad mot de som är verksamma inom ett eller fler  av de fem olika områdena: (i) maskiner, (ii) maritim (sjöfart), (iii) energi, (iv) transport och (v) konstruktion.  

Handboken är uppbyggd av en mycket heltäckande process och förser dig med information, verktyg och exempel som kan guida dig steg för steg genom hela processen från idégenerering och utveckling till utvärdering. Några exempel på verktyg som finns med i handboken är ekonomisk utvärdering, förmågors mognadsutvärdering och identifiering av samarbetspartners. Det är också möjligt att bara använda de delar som är relevanta för din verksamhet, till exempel verktyg för ekonomisk utvärdering eller liknande. 

Nordic Circular Economy Playbook bygger på fem olika affärsmodeller:  

• Delningsplattformar, som fokuserar på delning mellan olika användare. 
• Cirkulära leveranskedjor, som fokuserar på cirkulering av material, samt inköp av återvinningsbara material och förnybar energi. 
• Produkter som en tjänst, där tillgång eller funktion, till exempel en tjänst, erbjuds istället för en produkt. 
• Förlängning av produkters livscykel, som fokuserar på olika typer av förebyggande service, återförsäljning och återtillverkning. 
• Återanvändning och återvinning av både produkter och råvaror som har uppnått slutet av sin livscykel som produkt. 

Ett alternativ till avfallstrappan är materialhjulet, som istället fokuserar på materialens funktion och hur produkterna används, och inte på hur produkten behandlas när den är uttjänad. Målet med verktyget är att visualisera en hållbar materialanvändning, och därmed inspirera till förändringar. 

Materialhjulet har tagits fram av Evalena Blomqvist, f.d. programchef för det strategiska innovationsprogrammet RE:Source som finansierar projekt med fokus på hållbar materialanvändning.

Avfallstrappan är den svenska motsvarigheten till EU-direktivet ” the waste hierarchy” som styr hur avfall ska hanteras i EU. Trappan innehåller fem steg: minimera, återanvända, återvinna, utvinna energi och deponera. Målet med trappan är att avfall ska hållas på det högsta trappsteget (minimera), och inte ta nästa steg neråt i trappan om det inte är nödvändigt. Syftet med verktyget är att både minska resursförbrukning genom att till exempel konsumera mindre, men också att minska mängden avfall som hamnar på soptippen i onödan. För företag kan avfallstrappan fungera som ett verktyg för att förstå de bakomliggande koncepten och visionen för en cirkulär ekonomi.
 
Du kan läsa mer om avfallstrappan på Naturskyddsföreningens hemsida. 

En av de mest kända affärsutvecklingsverktygen för företag globalt är “Business Model Canvas” som är skapad av Osterwalder och Pigneur år 2010*. Affärsmodellen förklarar hur ett företag kan skapa, leverera och fånga värden för sina målgrupper. “Cirkulär Business Model Canvas” (CBMC) bygger vidare på den populära modellen “Business Model Canvas” för att integrera cirkularitetsaspekten i affärsutvecklingen. På grund av det är CBMC också ett av de mest populära cirkulära verktygen.  

Målet med CBMC är att styra dig mot att tänka cirkulärt och utveckla cirkulära affärsmodeller, till exempel genom att hyra ut produkter istället för att sälja dem. Genom att använda canvasen kan du organisera och visualisera alla delar av en affärsmodell såsom nyckelaktörer, kundvärde, intäktsströmmar och så vidare efter ett cirkulärt förhållningssätt. 

Verktyget riktar sig både mot redan etablerade företag som har en befintlig affärsmodell och till nystartade bolag som ska byggas upp från grunden.  

Cirkulär Business Model Canvas är utvecklad på uppdrag av Tillväxtverket. 

*Osterwalder, A., & Pigneur, Y. (2010). Business model generation: a handbook for visionaries, game changers, and challengers (Vol. 1). John Wiley & Sons.